Resultat från 1 års flödesmätningar

Jag vill börja att tacka alla som hjälpt till att göra detta fantastiska arbete. När jag föreslog metodiken med flödesmätningar så trodde jag inte att det skulle fungera så bra. Jag tänkte i denna sista rapport förklara hur viktig detta arbete kommer vara för Arkelstorpsviken. Jag sitter just nu hemma i Oretorp och jobbar med materialet som vi samlat in det senaste året.

Det som jag har gjort är att börjat bygga en modell över hur mycket näringsämnen som kommer in till Arkelstorpsviken och hur mycket som lämnar Arkelstorpsviken.
Jag har än så länge korrigerat modellen mot nederbörd och atmosfärisk deposition. Nästa sak att göra är att försöka beräkna avdunstningen.

Jag vill pointera att detta endast är preliminära resultat.
För att säkerställa att jag tänker rätt har jag inlett ett samarbete med en god vän på Estonian University of Life Sciences. Mycket för att jag vill ha någon att diskutera med, så att jag tänker rätt. Men min förhoppning är att vi ska kunna publicera dessa data i en vetenskaplig artikel tillsammans.

Varför vetenskaplig artikel?
Trovärdigheten ökar mycket om vi publicerar dessa data vetenskapligt.
Eftersom materialet då blir vad man kallar ”Referensgranskat”.
Vad innebär då det?
Jo, när vi har skrivit vår artikel och redogjort för våra resultat och byggt upp våra argument genom att luta oss på andra artiklar för våra argument. Så skickar vi in materialet till en Editor för en vetenskaplig tidning. Hen gör en bedömning om materialet verkar bra och trovärdigt. Sedan så skicka hen ut materialet till 3 st. ”Reviewer” som är andra forskare någonstans i värden som hen bedömer vara experter på området. Dessa för oss okända reviewer kommer att nagelfara hela materialet. Förhoppningsvis tycker man att materialet är bra och anser att man kan publicera detta, men oftast har man ett stort antal frågor och ifrågasättande.

Vi kommer behöva försvara våra argument och beräkningar, om vi gör detta på ett trovärdigt sätt kommer förhoppningsvis editorn att publicera artikeln.

Trots att modellen inte är färdig vill jag ändå avslöja vad jag läser ut ur materialet idag.
Minns ni att jag har presenterat tre anledningar till att situationen är som den är i Arkelstorpsviken?

1. Stor näringsbelastning till sjön från omgivningen
2. Reningsverket
3. Gamla synder, botten läker

Reningsverket har vi sedan länge konstaterat att detta inte påverkar mängden fosfor i någon stor utsträckning. Men vi har däremot mätt upp överraskande mycket näringsämne från omgivningen. Vilket har fått mig att börja tvivla på min övertygelse att det är gamla synder och att botten läker näring. Men titta på graferna.

Figur 1 beskriver mängden fosfor som kommer till viken som blått.
Här har jag räknat med samtliga bäckar, diken och reningsverket. Jag har sedan korrigerat mot nederbörd och atmosfärisk deposition. Det verkar ganska tydligt att det kommer ut mer fosfor än det kommer in till viken. Denna fosfor måste komma från botten.
Vilket är ett argument till att återvända till diskussionen om att hantera bottensedimenten.
Men stämmer verkligen detta har du räknat rätt?
ag är fortfarande inte säker utan detta är ett arbetsmaterial.
Tittar man på figur 2 så får vi helt annat resultat för kväve.

Figur 2  beskriver mängden kväve som kommer in till viken som blått
Samma modell som vid mätning av fosfor visar att kvävehalterna minskar kraftigt under tiden i sjön.
Detta indikerar på att modellen inte överskattar halten in mot halten ut överdrivet.
Att kväve minskar är inte otroligt, då kväve kan avgå från vattnet som kvävgas.
Men fosfor kan inte gå över i gasform, utan måste vandra till Oppmanna sjön eller hamna på botten.

Som sagt detta är bara arbetsmaterial ännu men jag hoppas vara klar till vårt slutseminarium.

Henric Djerf, Ansvarig för mätningar i projektet, ” En vik i Sjöriket Skåne”.